Politiker vill styra föräldraledigheten och kontrollera hur familjen gör dess uttag.  Den senaste debatten handlar om att fastställa vissa pappa månader som endast pappan förfogar över. Jag tycker att debatten är helt fel tänkt då familjen i första hand har ansvaret för sitt barn och dess välgång och borde rimligtvis veta vad som fungerar bäst i vardagen med deras familj. Vi ska se familjer som självständiga och kapabla människor och inte förminska dem genom att säga hur de ska ta ut sin föräldrapenning sinsemellan.

Debatten är även felställd då den ytterst borde handla om ett barnperspektiv där vi debatterar om det verkligen är 480 dagar per barn som är tillräckligt för ett barn att vara hemma med sina föräldrar. Eller är det så att ur ett barnperspektiv så borde vi ha förlängd föräldraledighet.

Barnet är i behov av sina föräldrar och skapa en trygg bas att utgå ifrån när det kliver ut i livet. Mig veterligen så är det inga politiker som ens vågar ha visionen att vi ska utreda möjligheten till en förlängd föräldraledighet.

SD är det parti som dock inte vill förstöra för familjers möjlighet att planera sin vardag efter egen behov. Jag instämmer med SD vi ska inte ha några speciella pappa dagar. Föräldrarna själva ska styra sitt liv. Gällande barns behov i relation till föräldrarna så finns en utmärkt artikel att läsa.

Det vi vet ur en anknytningsteori  är att ett barn har inget behov innan två års ålder  att socialiseras in i samhälle, denna process startar först vid 2 års ålder.  Under barnets första två år behöver barnet en trygg och stabil anknytning till sina föräldrar. När detta behov inte uppfylls kan barnet få känslomässiga problem under livet såsom oförmåga att skapa och ha långvariga vuxna kärleksrelationer, dålig självkänsla, ångesttillstånd och psykisk sårbarhet.

Det är i första hand föräldrarnas känslomässiga närhet, intoning och omvårdnad som är av betydelse för  barnets utveckling. Förskolan är superviktig i vårt samhällen men kan inte ersätta föräldrarnas känslomässiga bemötande.

Frågan vi bör ställa oss är om det är rimligt att låta barn under två år börja på förskolan? Barn har känslomässiga behov och genom att forcera barnen för tidigt i en socialiseringsprocess så är det många barn som upplever sig övergivna.

Debatten gällande delad föräldraledigheten borde handla om att hur vi skapar en förlängd föräldraledighet utifrån ett barnperspektiv. Om föräldrar har möjligheten att få vara hemma under ett års tid vardera med sitt barn så skapar vi inte bara mer trygga barn, utan även ett mer känslomässigt stabilt samhälle.

Ett år vardera med barnen tystar även debatten om särskilda pappadagar. Politiker ska skapa möjligheter och inte begränsa dessa.