Vänsterns mobbning och förtryck mot SD och dess sympatisörer är det som splittrar samhället.

Denna pappa/människa som framgår i dumpen nedan är ett bra exempel på hur patetiska och snävt dessa vänstermänniskor tänker kring andra människors åsiktsfrihet. Det är så otroligt ledsamt att läsa denna pappas hylling/kärlek till sin dotter, när dottern avbryter sin relation för att hennes partner röstar på SD. Om nån av mina döttrar hade haft det beteendet, så skulle jag skämmas och undra hur stor del jag har påverkat mitt barn till en sådan inställning till andra människors åsiktsfrihet.

Denna mannen/pappan verkar inte haft hög tolerans för andra människors demokratiska frihet till att få ha en egen självständig åsikt.

Jag börjar ana ett mönster, en efter en av de debattörer som anser sig tillhöra de “intellektuella”, och på nått sätt tillhör etablissemanget, skapar med vilje en barriär till SD. Med detta avstånd vill de försäkra sig om att de får kvarstå i sin position i samhället, och inte mister sina förmåner eller förlorar sitt jobb/ uppdrag. Det handlar även om att det lätt går att observera att media/politiker försöker ta ifrån SD deras heder och värdighet, och det kan inte den känsliga svaga individen uthärda att bli utsatt för. Det kostar nämligen på att gå emot strömmen och visa på att kejsaren är naken.

Det dessa människor uppvisar är ett subtilt förakt mot vanligt folk, för om man på minsta lilla sätt visar uppskattning för SDs politik, riskerar man att bli utsatt för drevet orkestrerat av media. Många inom  de intellektuella vill inte gärna tappa sin position som intellektuellt överlägsen.

Det gör mig väldigt arg och besviken på människor som gör allt för att misskreditera SD, för att de vill behålla sin politiska makt och tolkningsföreträde till vad som är rätt, sant och riktigt. Det uppvisas ingen önskan om förståelse och den betydelsefulla dialogen uteblir.

Självklart ska SD granskas och kritiskt ifrågasättas som allt annat. Men det som pågår från viss media är inte kritiskt ifrågasättande eller granskning. Media verkar emot SD, utifrån ett politiskt intresse och gör det i syfte att splittra och sprida rädsla. De inom media vet att rädsla är en stark bidragande orsak till vilka val människor gör. I förlängningen påverkar media till valet av ny regering, då de medvetet väljer att vinkla artiklar som skapar rädsla för SD och deras politik, likväl som de vinklar SD till att vara bråkstakar som går till angrepp, se vidare länk här.

De använder sig av retorisk manipulation för att föra fram sina ädla syften/motiv, “allas lika värde” och att vi ska vara en humanitär stormakt som blint ska lita på att alla är flyktingar har rätten att ta del av Sveriges välfärd och våra skattemedel. Den som inte anammar den inställningen till invandringspolitiken, utmålas till att vara en ondsint rasist som vid först bästa tillfälle vill kasta ut alla invandrare. Givetvis är det inte på detta sättet, utan invandringen tillför otroligt mycket till vårt samhälle.

Det förvånar mig inte det minsta att media och politikerna för sig med en retorik som syftar till att sprida rädsla för SD, och på så sätt manipulera väljarna. Min ibland negativa determistiska världsåskådning/människosyn ger mig perspektivet att människan är både god och ond. Om man förstår att många människor ofta styr sina val utifrån girighet samt rädsla, leder det till insikten att dessa människor är lätta att manipulera, förutse samt styra. Till exempel en människa som ofta styr sina val utifrån rädsla för att bli ensam, kommer inte gå emot strömmen och göra ett val utifrån sin inre övertygelse. Rädslan är för stark och man vågar inte bli utstött och ensam.

Om ni följt etablerad media och sociala medier, så kan ni ta del av kampanjer emot SD och människor som berättar att de avbryter kontakten med vänner och släkt. Men det stannar inte där, utan även vissa av dessa människor ringer till SD företrädares arbetsgivare, för att med lögnen utmåla denne som rasist som inte ska ha ett arbete. Det är inte många som vill utsätta sig för sådana drev. Jag själv har utmålats i media till att vara en islamofobisk socialsekreterare. Under lång tid ringde dessa vänstermänniskor min arbetsgivare i syfte att få mig sparkad.

Min hälsning till dem alla är att – jag viker mig aldrig från min sanning och åsikt hur mycket ni än drevar mot mig. Istället har jag som mål att synliggöra er som de förtryckare och antidemokrater ni är.

Min negativa determistiska syn på människan är inte det jag alltid utgår ifrån, men den påminner mig om att analysera saker som sker, att människor gör livsval utifrån att de är rädda, giriga samt har olika nivåer av medvetenhet i sin tankeverksamhet.

Det finns de som medvetet väljer att förvanska SDs politik, och de vill inte ha dialog. Dessa människor utnyttjar människors rädsla för att stå ensam kvar och bli uthängd som rasist. En sådan förvanskning de använder sig av för att skapa rädsla är inslaget i SDs principprogram om nedärvd essens.

Vad handlar begreppet nedärvd essens om och vad menar SD med detta?

Vänstern menar att SDs skrivning om nedärvd essens är beviset för att de är rasister. Detta med nedärvd essens är som en helig graal för vänstern och det spelar ingen roll hur mycket man försöker förklara dess betydelse, för vänstern vill inte förstå, de vill skapa rädsla. De vinner alldeles för mycket politisk makt på att vantolka SD och den nedärvda essensen. Därav kommer de fortsätta hävda att det handlar om rasism, rasideologi samt etnisk tillhörighet.

För dessa människor som inte vill kännas vid att vi skulle ha en nedärvd essens, tolkar jag dem till att de anser att vi föds som tomma blad. Om man tror att vi föds som tomma blad, och inte anser att just sitt eget barn är en förlängning av sig själv med unikt sammansatta egenskaper, så skulle staten lika gärna kunna lotta ut barnen vid slutet av förlossningsdagen. Det spelar ju inte någon roll vilket barn som är ditt – barnet är ju ändå ett tomt blad som man kan forma som man vill. Men om man ser barnet som unikt med egna unika egenskaper redan från födelsen så förstår man vad SD menar med nedärvd essens. Det handlar inte om ras eller etnicitet, utan om att se varje människa som en unik individ/själ som har specifika nedärvda egenskaper.

Tror du att vi människor föds som ett tomt blad, eller tror du att vi föds som unika individer?

Tror du likt SD, att vi föds med ett nedärvt behov av att tillhöra en kollektiv gemenskap?

För att förtydliga detta så handlar det om biologi – är vi människor flockdjur eller enstöringar?

Givetvis är vi unika individer trots att vi har en vilja och ett behov av att ingå i en grupp. Det medför heller inte att man inte kan vara sitt unika jag i gruppen, några har talang för att sjunga och andra är mer praktiskt lagda. Alla som tillhör gruppen har sin möjlighet att påverka konstruktivt eller destruktivt till gruppens utveckling, men alla är unika individer som givetvis påverkar och påverkas av sin omgivning. Miljön vi vistas i har betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Detta som beskrivs om miljöns betydelse och hur vi påverkas av andra är klassisk systemteori som ingår i utbildningen till socionom.

I nedan dumpar kan du läsa ur SDs principprogram om tankarna kring nedärvd essens. Gör din egen tolkning av vad SD menar i saken. Mitt inlägg är min tolkning.